Allt började med att jag vaknade på natten till måndagen med att hela sovrummet snurrade ordentligt! Lyckades somna om och sen gå iväg till jobbet som bl. a. innebar att ett studiebesök från ett annat land skulle komma och vi skulle vara med och prata. Jag kände i det läget inte för att berätta för mina kollegor som var ganska uppstressade om att jag var yr.
Dagen efter skulle egentligen det kanske viktigaste , en konferens gå av stapeln och det hade jag sett fram emot och bestämde mig för att försöka gå och hålla yrslen stången ytterligare en dag.
När jag böjde mig fram för att ta ut lite fil ur kylskåpet snurrade det till som sjutton och jag var halvvägs nere på golvet när min man fick tag i min arm. Sen ville yrslen inte lägga sig alls och jag förstod vid det laget att jag inte skulle kunna gå till jobbet.
Ringe öronakuten och de sa att jag skulle komma upp dit meddetsamma, fick ringa min man som då var på jobbet och be honom komma och skjutsa mig för vid det laget kunde jag inte gå rakt och hade inte klarat mig till bussen ens!
Blev undersökt och konstaterat att jag hade Kristallsjukan igen, har haft det en gång tidigare. Blev vederbörligen snurrad av en ganska hårdhänt och klumpig läkare och fick ett träningsschema med mig hem. Blev hämtad av min man och hemskjutsad och har idogt gjort detta träningsprogram.
På fredagen kändes det fortfarande ganska kasst och jag insåg att det har inte blivit ett dugg bättre, jag åkte direkt in dit eftersom doktorn hade sagt att det var bara att komma för det brukar behövas snurras flera gånger. Kom till en jättetrevlig läkare som lyssnade och kollade och snurrade mig på ett bättre sätt. Kom hem och kände mig ganska bra om än fortfarande ganska yr, men jag tyckte det kändes lite mindre iaf.
Lördagen kändes ännu mindre och jag var jätteglad men tyvärr vaknade jag på söndagsmorgonen av att jag hade för första gången på en vecka sovit en stund på samma sida som jag har yrseln och det var inte bra, nu snurrade det till rejält och allt var tillbaka igen.
Som tur var hade jag ett sedan länge inplanerat besök på vårdcentralen på måndagen och jag tog mig svajande dit och möttes av en förstående läkare som insåg att det gick inte att jobba i den statusen som jag var i så han sjukskrev mig resten av veckan.
På eftermiddagen var det verkligen supervarmt och jag kände att migränen som hade plågat mig ganska mycket under yrslen var på väg tillbaka igen. Jag gick ut i vår lilla trädgård och fick lite frisk luft, tänkte mig inte för och böjde mig lite framåt och vips så kom marken susande och jag svimmade av!
En väldigt obehaglig känsla och jag var alldeles darrig när jag tog mig in in huset och satte mig ett tag och snurrade sen mig enligt schemat men jag var ganska obehaglig till mods hela fagen.
På tisdagen gick jag ut för att hämta posten och tappade ett brev och böjer mig för att ta det och då snurrade det till igen men jag hann klamra mig fast i brevlådan tack och lov!
Så länge jag sitter stilla är allt ok men när jag rör mig så snurrar det och jag ska få komma till en yrselklinik i nästa vecka. Just nu idag känns det som om det har blivit lite bättre så jag hoppas att det är på rätt väg, jag planerar också att ta mig till jobbet på måndag
Igår var jag ute i en affär för första gången på två veckor men jag hade med mig eskort som höll mig under armen hela tiden! Kändes skumt som om jag var åttio bast ungefär!
Jag är inte den enda som har varit sjuk dock, lille G har drabbats av sin första feber, tror jag, och har inte alls mått bra, kräkts i mängder och hostar fortfarande den lille plutten! Min kära dotter har annars varit snäll och kommit hit med G för att vi ska få träffa honom, har dock inte vågat hålla honom direkt utom lite i knäet när jag har suttit ned. Vi var barnvakt en kväll och då stod H-I för allt springande och jagandet medans jag stod för sagoläsande och hållandet i knäet. Det enda man kan göra utan att luta eller röra huvudet.
Jag har dock haft tur som har haft min käre man här hemma dessa veckorna, ja han har ju i och för sig jobbat men har kommit hem på lunchen osv, hoppas att det går över innan han åker iväg till USA nästa vecka.
Jag håller tummarna för att snurrandet ska sluta så man kan börja röra sig normalt , detta stilla sittande är definintivt inte bra för vikten, inte på något sätt! Jag har heller inte kunnat läsa så mycket eftersom jag har haft svårt för att fokusera, nu vill jag bli frisk, gå till jobbet, träffa vänner och må bra!
Lite fina vårbilder från trädgården, tagna med min sprillans nya kamera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar