Efter att ha kännt mig ur slag hela dagen och lite småirriterad, mest på att vädret har ändrat sig så totalt från sol och blå himmel till blytunga skyar! Ungefär så tungt kändes mitt huvud också!
Tog bussen hem, såg J komma susande i full fart på cykel utanför sjukhuset, gick direkt och la mig, när jag kom hem, steg upp lagom för att kolla på Heroes. Den är faktiskt mycket bra och den är fortfarande oförutsägbar i det stora hela. Varje gång jag har sett den så önskar jag att jag hade haft den på DVD eller på datorn så jag kunde se flera avsnitt i följd.
Är lite nyfiken på vilka artister som ska uppträda på Montreux Jazz Festival i år, det ska iallafall mycket till för att det ska slå förra årets artister, i synnerhet invigningskvällen som var en Tribute till Ahmet Ertegun, grundaren av Atlantic Records. Jag vet, för jag var där!
Om man drabbas av en oemotståndlig lust att åka dit så finns programmet för i år här, men skynda, skynda de brukar sälja slut snabbt!
Alla möjliga artister uppträdde, från de lite äldre jazzmusikerna som t. ex. Les McCann, Cornell Dupree, Buddy Williams, och Ronny Cuber till ett lite yngre stjärnuppbåd med Solomon Burke, Ben E. King, George Duke, Chaka Khan, Steve Winwood, Stevie Nicks (sångerska i Fleetwoood Mac en gång i tiden), Kid Rock, Paolo Nutini och så en av orsakerna till att jag åkte dit, Robert Plant, Led Zeppelins golden god. Den andra orsaken, Jimmy Page, hade tyvärr fått förhinder men han var ursprungligen uppsatt på programmet.
Gissa vem som faktiskt nästan tappade sugen när hon hittade en fransk tidning på tåget mellan Genève och Montreux och den braskande rubriken var Led Zeppelinlegend ställer in! När jag på stapplande franska läste artiklen kom det fram att han hade fått ställa in p.g.a. en knäoperation.
Annars hade ju bara hans framträdande varit värd den ganska dyra biljetten och resan till Schweiz, många gånger om!!
Här har man nästan lust att citera en av romanfigurerna i ungdomsboken Rockar fett av Domenica Luciano, hon låter en av huvudpersonerna säga ungefär såhär, många hårdrockssångare är så vackra så man skulle kunna gå på deras konserter även om de var stumma. Ungefär detsamma skulle man kunna säga om vissa gitarrister!!! Fast då haltar ju jämförelsen eftersom de inte alltid sjunger, så jag fär väl säga gitarrister utan fingrar då, eller ok, jag skulle säkert gå och kolla på Led Zeppelin om de bara stod stilla och tysta på scenen, jag erkänner!
Så pasande att jag sitter här och lyssnar både på Travelling Riverside Blues och Whole Lotta Love med Led Zeppelin och Corinne Bailey Rae som har gjort en hyfsad version av Led Zeppelins Since I've been loving you från hennes självbetitlade album från förra året.
Lika passande är det kanske att jag precis läste detta på denna Led Zeppelin sajten.
" NY Memorial for Ahmet Ertegun Today [April 17] Some of the biggest names in rock music, including Mick Jagger, Eric Clapton, Phil Collins and the surviving members of Led Zeppelin, will attend a private memorial in New York on Tuesday for their late boss, Atlantic Records founder Ahmet Ertegun.
Clapton, Collins and Stevie Nicks are among the scheduled performers, an Atlantic spokeswoman said. The event, organized by Ertegun's widow Mica, will take place at Jazz at Lincoln Center. (reuters)"
Berättar kanske mer om mina Montreux-äventyr en annan gång.
Lite vackra vyer från Montreux kommer här:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar